Exklusivt: Nylund Watz avgår 2010
I en exklusiv intervju med ST väljer Ingela Nylund Watz att berätta om sin framtid. Hon har varit landstingsråd sedan 1999, men nu vill hon satsa på en riksdagskarriär.
Ingela Nylund Watz tar emot i sitt ljusa, rymliga rum i landstingshuset. Ämnet är givet: Hon vill berätta för STs läsare att det är dags för ett nytt steg. Nylund Watz avgår som landstingsråd, oppositionsledare och gruppledare för S i landstinget lagom till valet 2010.
– Jag har bestämt mig för att jag inte vill kandidera ytterligare en period till landstinget. Jag är 47 år och har gjort tio år som landstingsråd. Det känns rätt att göra något annat medan jag ännu känner mig något så när ung, säger Nylund Watz med ett kärvt skratt.
Under ett års tid har hon funderat kring vad hon vill göra istället. Ett alternativ var att lämna politiken, några konkreta erbjudanden som hon inte vill avslöja har förekommit. Men under försommaren frågade arbetarekommunen i Södertälje om hon ville kandidera till riksdagen. Formellt nominerad blev hon i onsdags och den slutgiltiga placeringen på länets riksdagslista avgörs på partidistriktets valkongress 21 november.
– För att partidistriktets valkommitté ska kunna göra ett bra arbete inför valkongressen vill jag vara tydlig redan nu, förklarar hon.
Rent konkret innebär det att Ingela Nylund Watz sitter kvar mandatperioden ut, och just nu är hon fullt upptagen med budgetarbetet inför 2010 och utformningen av det rödgröna alternativet. Men valrörelsen kommer att drivas av de namn som toppar länets listor i de sex landstingsvalkretsarna.
– Valkongressen kommer att utse ett lag med en handfull kandidater som blir länets toppkandidater i landstingsvalet, förklarar Nylund Watz.
Även ett tydligt toppnamn kommer att utses, och den personen blir länets kandidat som finanslandstingsråd i förhandlingarna med Stockholms arbetarekommun – om S vinner valet.
Ett landstingsval som gick vägen var valet 2002. Ingela Nylund Watz hade blivit gruppledare för S i landstinget 1999, och Göran Perssons stora segerval innebar även att landstinget fick ny majoritet. Nylund Watz blev finanslandstingsråd och landstingsstyrelsens ordförande. Hon fick omedelbart inleda saneringen av det konkursbo som den borgerliga majoriteten, anförda av moderaten Ralph Lédel, lämnade efter sig.
– Saneringen av landstingets ekonomi är nog det jag är mest nöjd med, säger Nylund Watz och tillägger att det fick henne att inse politikens villkor.
Å ena sidan kommer hon att bli ihågkommen för att hon fick landstinget på fötter. Å andra sidan fick landstingsfrågor i allmänhet och räddningsaktionen i synnerhet lite uppmärksamhet i valrörelsen 2006. Att i tysthet förlora valet efter en sådan insats sved rejält.
– Det kändes inte roligt att lämna över ett dukat bord. För mig personligen tog det lång tid att bearbeta valförlusten.
Men efter tio år i landstingets hetluft finns det andra saker än saneringspolitiken som hon gärna blir ihågkommen för. Ett område är forskningspolitiken.
– Det hänger samman med hur vi såg på vad som då var våra två universitetssjukhus, Karolinska och Huddinge, samt forskningens potential. Min fullständiga övertygelse är att sjukvården och dess koppling till forskning och teknisk utveckling är en oerhörd tillväxtbransch.
En bransch som även kan generera tillväxt, påpekar hon och tillägger att den nya majoriteten har fortsatt på den inslagna vägen, även om de satsar mindre resurser på forskningen.
Ungefär två miljoner människor bor i det landsting som hon gav tio år av sitt liv. Diskussionen om den viktiga och ombytliga stockholmsväljaren har pågått ständigt, men hon medger att den har tilltagit efter de svaga valresultaten för S i huvudstadsregionen 2006 och 2008. Viktigast, tror hon, är att hela partiet är överens om att S måste kunna leverera en politik som förändrar vardagen för stockholmsväljaren, som gör att socialdemokratin känns relevant. Sedan finns en annan aspekt som ibland glöms bort i övriga landet.
– Vi har de allra mest utsatta och de allra mest välbesuttna i vår region. Det ställer stora krav när politiken utformas.
Under besparingsåren fick Ingela Nylund Watz utstå en hel del kritik, som när nedskärningarna drabbade sjukhuset i hemkommunen Södertälje. Men även i närtid har hon hamnat i den partiinterna hetluften, just på grund av Södertälje sjukhus. Planerna på ett helt nytt akutsjukhus i Södertälje hamn för 2,5 miljarder kronor presenterades i Dagens Nyheter, illustrerat med fina bilder från ett anlitat arkitektkontor. Det framkallade intern kritik i partidistriktet och i delar av länets landstingsgrupp. Förslaget ansågs inte vara tillräckligt förankrat.
– Jag tycker att sjukhuset är en briljant idé, som innebär att vi vänder oss mot hela Mälardalen för ökat samarbete. Södertälje sjukhus ska finnas kvar, men vi måste investera för att kunna klara av förlossningarna i regionen. Då är det bättre att bygga nytt.
Men att förslaget dök upp i DN och inte förankrades bättre, tillhör det av en av sakerna som hon ångrar?
– Vår bedömning i gruppledningen var att vi behövde ha kraft i presentationen av förslaget. Men man kan alltid göra saker bättre. Visst hade lite ytterligare information varit att föredra, säger hon med bestämdhet och lugn.
I övrigt har hon inte hunnit fundera över saker som hon ångrar och kunde ha gjort bättre. Men ett råd till sin efterträdare har hon.
– Det här är en jätteorganisation som kräver tydlighet. Du kan inte darra på manschetten utan måste vara tydlig och konsekvent med vad du vill genomföra. Annars är det lätt att saker fastnar bland alla lager av tjänstemän och medarbetare, varnar hon.
Att landstinget kan vinnas tillbaka 2010 är ingen omöjlighet. Finns det ingen revanschlusta som säger ”nu vill jag vinna 2010 och sedan kan jag lämna under mandatperioden”?
– Inte för mig personligen. Det är inte jag som ska vinna, utan en politik som är bättre än den vi har nu. Jag har funderat i alla möjliga banor, men det är just nu som det passar att gå vidare.
Som eventuell riksdagsledamot tror Ingela Nylund Watz att hon i synnerhet kan bidra i frågor som handlar om kommunernas och landstingens villkor, kopplat till den nationella nivån. Hon ser fram emot att fortsätta delta i den politiska debatten och sitter gärna kvar i partistyrelsen om partidistriktet ger henne fortsatt förtroende.
Men är hon inte orolig för att gå från att vara en profil i landstingspolitiken, till att bli en av många osynliga nykomlingar i S-riksdagsgruppen?
– Jag har jobbat på kommunal nivå och regional nivå och nu är det dags för en ny utmaning, konstaterar hon kortfattat.
Hennes arbetsrum är väl inbott och en självklar fråga är vad hon kommer att sakna när flyttkartongerna packas hösten 2010.
– Jag kommer att sakna medarbetarna på kansliet, det är ju dem som jag har utformat politiken med, säger hon uppskattande, sedan blir hon tyst och ser beslutsam och målmedveten ut.
Det är dags för en ny utmaning.
FAKTA: Ingela Nylunds Watz
Ingela Nylund Watz föddes i Pajala 1962 och växte upp i Jönköping, där hon sysslade med balett, körsång och handboll. Hittade till politiken via SSU och flyttade till Stockholms län i början av 1980-talet. Politisk sekreterare i Södertälje kommun och i regeringskansliet, ledamot av landstingsfullmäktige sedan 1994, landstingsråd sedan 1999, finanslandstingsråd 2002–2006 och partistyrelseledamot sedan 2001. Ordförande i Mälardalsrådet. Bor i Östertälje med make, dotter, hund och häst.
Beskrivning av sig själv: ”Ordspråket ’sådan herre sådan hund’ är nog inte helt fel i sammanhanget. Familjen har en schnauzer… Somliga skulle nog säga barsk – men med lika lätt till skratt som till gråt.”
Vad händer nu i landstinget? Läs ledaren i Stockholms-Tidningen.
Eric Sundström