Ökad segregation när fler väljer vårdnadsbidrag
Uttaget av vårdnadsbidrag i förorterna ökar och två förskolor har lagts ned på Järvafältet. Utvecklingen oroar forskare och politiker som ser att vi närmar oss Norges erfarenheter av ökad segregation.
– Så snart vi tar makten i år avskaffar vi vårdnadsbidraget. Abdo Goriya (S) tvekar inte på målet när han beskriver konsekvenserna av vårdnadsbidraget i de invandrartäta förorterna där barnen riskerar att hamna efter i språkutvecklingen. Erfarenheter från Norge och Finland stödjer hans farhågor.
Två förskolor har lagts ned på Järvafältet. Det är konsekvensen av att vårdnadsbidraget blivit populärt bland arbetslösa mammor som annars skulle vara hänvisade till socialbidrag.
Abdo Goriya har följt upp utnyttjandet av bidraget, och säger att det är 99 procent kvinnor med invandrarbakgrund som tar emot det. Omkring 150 familjer i vardera Rinkeby och Tensta får vårdnadsbidraget, och antalet har inte slutat öka. Goriya är övertygad om att fler förskolor står på tur:
– Vi Socialdemokrater har hela tiden sagt att detta kommer att leda till en stängning av förskolor, och att det kommer att drabba barn med invandrarbakgrund. Vi är inte ensamma om det – samma sak säger alla som på något sätt arbetar med frågorna, från forskare till personal.
Främst utnyttjar kvinnor från Somalia vårdnadsbidraget. Abdo Goriya beskriver det som en situation där mammorna har kroppen i Sverige och själen någon annanstans. Det är en grupp som till största del har en svag koppling till det svenska samhället, varför de barn som får tillsyn i hemmet förlorar möjligheter till språkträning och träning i den sociala omgivningen.
– När de börjar i skolan kommer de framför allt att ha svåra brister i språket, de kommer att komma efter övriga barn. Det här drabbar alla, också de barn som fått gå i förskola. Det uppstår stora skillnader i klassrummet.
Abdo Goriya pekar på kontrasterna i utnyttjandet av vårdnadsbidrag; välbärgade familjer med hemmavarande mammor tar det, och man vet att det används för att anställa barnflickor i familjer där båda arbetar. Detta samtidigt som kvinnor som annars är hänvisade till socialbidrag ser vårdnadsbidraget som ett bättre alternativ till försörjning.
Den kortsiktiga ekonomiska vinst som vårdnadsbidraget innebär kommer att långsiktigt bli mycket dyr, summerar han. Och han frågar sig hur M och FP alls kan fortsätta stå bakom det. Vart tog arbetslinjen vägen, gäller den inte invandrade kvinnor?
– Ta Moderaterna som är emot bidrag – här har de varit med att införa ett. Och Folkpartiet som hävdar kvinnors rättigheter, varför bidrar de till att låsa in dem?
Abdo Goriya får stöd av skolverkets utredare Eva Ulveson, numera på Skolinspektionen. Skolverket (liksom Jämo) riktade för två år sedan förödande kritik mot det förslag om vårdnadsbidrag, som sedan i allt väsentligt infördes.
– Det är sorgligt om barn inte får den hjälp till bra språkutveckling som förskolan ger, kommenterar Eva Ulveson i dag. Det är de grupper som mest behöver förskolan som använder vårdnadsbidraget.
– Vi var mycket noga när vi arbetade med remissyttrandet, bland annat tittade vi på utvärderingar av de norska och finska erfarenheterna.
Hon summerar de norska erfarenheterna: Kvinnor med invandrarbakgrund är överrepresenterade i användandet, deras barn deltar mindre i förskola än andra barn trots att de har stort behov av det språkstöd som ges i förskolan. Detsamma gäller låginkomstfamiljer och familjer med kort utbildning. Bidraget får långsiktig påverkan på mödrarnas sysselsättningsgrad.
– I Sverige har vi byggt bort snedrekryteringen till förskolan. Fortsätter den här utvecklingen så kommer det att ge snedrekrytering även i Sverige. Det får effekter på utveckling och lärande i vissa grupper.
Skolverkets främsta varning inför införandet av vårdnadsbidraget var att barnets behov av förskolan var en aspekt som helt saknades i förslaget.
– Vi påpekade vikten av att man noga följer och utvärderar effekterna. Mig veterligen har det inte skett, avslutar Eva Ulveson.
Oroande erfarenheter från Finland och Norge
Vårdnadsbidraget är väl beprövat i såväl Norge som Finland. Erfarenheterna är vitt skilda, utom på ett område – det är i stort sett uteslutande kvinnor som använder vårdnadsbidraget, och den stora majoriteten av dem står långt från arbetsmarknaden.
– I Finland har vårdnadsbidraget slagit igenom ordentligt. Det har påverkat sysselsättningsgraden, och också normen för hur länge man stannar hemma med barn. I Finland säger den tre år, trots att själva föräldraledigheten är kortare än i Sverige, säger Anita Nyberg, professor vid Stockholms Universitet, Centrum för genusstudier.
I Norge har det inte fått lika stor effekt. Det beror sannolikt på att arbetsmarknaden ser annorlunda ut. I Finland infördes vårdnadsbidraget redan i mitten av 80-talet och det utnyttjades av många kvinnor i stället för arbetslöshetsunderstöd under 90-talskrisen. I Finland kunde man också välja mellan dagisplats och vårdnadsbidrag, i Norge fanns inte dagisplatser så det räckte och därmed inte någon valsituation. Där fanns dessutom en väldig efterfrågan på arbetskraft, varför många anställde barnflickor för bidraget.
I Finland har storleken på uttaget varierat med konjunkturen. Det har påverkat sysselsättningen hos den kvinnliga delen av befolkningen, framför allt ensamstående mammor. Där har sysselsättningen sjunkit från 90 procent till 50 procent. Det är en dramatisk förändring som fokuserats till individer som har det tufft på arbetsmarknaden – många är hemma med barn i sex år, effekten är att de har fått ännu svårare att få jobb efteråt.
– Med den arbetslöshet vi har och förväntas få i Sverige är det olyckligt att vi har vårdnadsbidraget, konstaterar Anita Nyberg.
I Sverige finns ännu inte så mycket data. Anita Nyberg konstaterar ändå att alla erfarenheter pekar på att det blir lågutbildade invandrarkvinnor utan arbete som utnyttjar vårdnadsbidraget, och att det för dem ännu längre bort från arbetsmarknaden. Det finns skäl att vara orolig:
– Man har försökt bygga in hinder för en sådan utveckling, till exempel att man inte kan ha arbetslöshetsunderstöd och vårdnadsbidrag samtidigt. Men ofta står de personer som utnyttjar vårdnadsbidraget så långt från arbetsmarknaden att de inte ens får a-kassa… jag tror inte att det kommer att lyckas att förhindra en dålig utveckling.
Hon påpekar att det finns bra sidor av vårdnadsbidraget – man kan ta ut det under sommaren om barnens dagis har stängt och förlänga deras ”semester” i stället för att ta in dem på ett annat dagis.
En och annan som har det bra ställt använder vårdnadsbidrag, det kan i en del fall fungera som lön för en au pair. Ytterligt få män utnyttjar bidraget, det kan nämnas att de allra flesta av dem bor på Östermalm.
Marika Sivertsson