Föräldraupprop mot förskolor
Föräldrar på de avknoppade förskolorna i Årsta har startat ett nätupprop för lagstiftning om minskade barngrupper.
Ett annat krav är att tillståndet ska dras in för de förskoleägare som låter personlig vinst gå före kvalitet och att vinsterna återinvesteras.
Uppropet har startats av trebarnsmamman Kajsa Heinemann, som har varit representant i föräldrarådet på förskolan Sköntorpsgården i Årsta.
Det är en av de förskolor som knoppades av och vars nya ägare, Lena Ström på Kulturkrabaten AB, på kort tid har tagit ut miljonvinster. Uppropet har direkt fått hundratals underskrifter.
– Vi har försökt från föräldragruppen att kommunicera med Lena Ström. Men hon vägrar träffa oss och svarar heller inte på våra frågor, vilket är djupt frustrerande. Därför vänder vi oss nu i stället till ansvariga politiker och hoppas att de tar vår oro och våra krav på allvar, säger Kajsa Heinemann.
I uppropet ställs framför allt krav på mindre barngrupper och utbildad personal.
– Enligt skolverket är barngrupperna för stora och personaltätheten för låg. Det är inte bara inom privata förskolor. Om man lagstiftar skulle man komma åt även sådana som Lena Ström, som låter personlig vinning gå före kvalitet.
Uppropet kräver även ”att ansvariga politiker tar ansvar för de avknoppningar som har genomförts”, att ”mångmiljonvinsterna återinvesteras” i verksamheterna samt att vd eller ägare av förskolor, som låter personlig vinst gå före kvalitet, ska bli av med tillståndet.
Härom veckan berättade Ekot att nio av de tio bolagen som tagit över 25 avknoppade förskolor har redovisat en vinst på över 10 miljoner kronor. Priset för förskolorna var totalt cirka tre miljoner kronor. Enbart Kulturkrabaten har ett resultat på cirka tio miljoner kronor totalt under två år.
Utbildningsförvaltningens granskning visade på lägre personaltäthet än genomsnittet i Stockholm. Vid årsskiftet lade Kulturkrabaten ned föräldrarådet, vilket föräldrarna har anmält till förvaltningen.
– Den borgerliga majoriteten som sålde förskolorna sa att det skulle bli mångfald och valfrihet. Men det blev precis tvärtom, ingen valfrihet, utan enfald i form av en enskild ägare som dikterar alla villkor, tar all vinst och stoppar i egen ficka och som konsekvent vägrar kommunicera med oss föräldrar, eller kunder, som det så fint heter, säger Kajsa Heinemann.
Socialdemokraterna går till val just på att ställa hårdare kvalitetskrav för att komma åt övervinster i välfärden. Hur dessa villkor ska formuleras är nu den centrala frågan, som rymmer svåra gränsdragningar.
– Något kvalitetskrav kommer säkert att landa kring barngruppernas storlek och personaltätheten så att man inte ska kunna ha stora barngrupper och kunna plocka ut vinster. Men jag är tveksam till en lagstiftning explicit för det, säger Haninges oppositionsråd Robert Noord (S).
– Det kan få konsekvensen att alla pengar till personalutveckling tas bort eller att maten inte håller god kvalitet. Man kan hamna i en spiral där lagstiftaren måste lagstifta om allt annat också. Det måste finnas ett utrymme för respektive kommun att ta hänsyn till lokala förutsättningar.
Kajsa Heinemann tycker att erfarenheten visar att det kommunala självstyret har använts för att minska personaltätheten.
– När vi pratar med förskolepsykologer och forskare så menar de att det enda sättet man kan komma åt problemet är genom lagstiftning om barngruppens antal.
www
Uppropet finns på upprop.nu/mnlu.
Jan Söderström